Nu flyttar jag till egen domän

Följ med till anjapraesto.se

Kram!

Publicerat i Lite av varje | Lämna en kommentar

Mmmm

Mmmm. Medeltidens medeltid är mera medeltida än medeltidens medeltid.
Var det någon som sa. Så korrekt som något.

Patrask

Den nya tiden är den gamla tiden. Patrask eufori (film)

P1050331

Video | Posted on by | Lämna en kommentar

Kokontakt av tredje graden

Dom släpper ut kora hos Svenssons på Skattegår’n på lörda, ska vi gå dit å titta barn?!

Kanske var det så det lät sisådär 10-15 år sedan och längre tillbaka.

Agent 508 redo för utsläpp.

Agent 508 redo för utsläpp.

Det som började som en vårhappening gårdarna emellan har förvandlats till världens marknadsevent och en ny folktradition. Jag talar om KOSLÄPPET! Detta glädjerus och ett tecken på vinterns slut. Snart lika stort och efterlängtat som självaste valborgsfirandet. Ut rusar människor en masse till gårdarna och ut rusar boskap i hagen som om de aldrig sett den förut. Och i centrum står den svenske mjölkbonden. En hjälte mitt i det gröna.

– Jag har jobbat med mjölk i hela mitt liv. Den här gården drivs sedan fyra generationer. Och tänk att ni vill komma hit alla ni och titta på mina kor, sa den smått rörde gårdsägaren Lars-Gunnar och spelade kojoik från Spotify dagen till ära.

6000 i publiken. 150 kossor i hagen. Och gratis mjölk och bulle i magen. Det är vårtecken det!

Detta bildspel kräver JavaScript.

Publicerat i Lite av varje | Lämna en kommentar

Vårmarodöreliminering

Tänk om alla fiender kunde stoppas i grytan och ätas opp! Brännässlor är enna rittia errakingar, om jag får säga det själv. Minns mina bardoms svedor. Men hämnden är ljuv. Nu var det många år sedan jag experimenterade med naturens gåvor så nu kände jag det var dags. Och vad ska man göra annars en måndagkväll än att servera trerätters; nässelsoppa som entré, långkokspasta med svampfräst köttfärssås avrundat med vaniljglass och chokladtopping. Serverat med rött egenimporterat från Saumur. (Herregud jag är ju som gjord för menycopywriting).

Aj! Nyttigt, roligt, gratis och gudagott!

Publicerat i Lite av varje | Lämna en kommentar

Ett utsnitt från en dag i Skara, så där bara

Mellofismellovalen! diktar en osnuten busunge i kön framför mig i matbutiken. De jämnåriga kamraterna i hans följe fnittrar förtjust. En framtida poet? Ståuppare kanske? De surar för att inte Pokemon (Yohio) vann, hör jag.

På Rosers snärjer Stig runt med lunchtallrikarna, som vanligt på topp, trots flera veckors utslagning av influensa bakom sig. Nördh å jag uppdaterar.

På domkyrkan tar dom ned byggställningarna efter det senaste ansiktslyftet.

Hallåååååå! Skit i Spanien nu!

Hallåååååå! Skit i Spanien nu!

Nere på museet är det lugnt och tyst, det är för fint väder för inomhuskultur. Dagsmejan mejar ned köldgraderna och skapar bästa skidvädret. Jag tittar avundsjukt ut på dem som öser runt ute på fälten. Själv hittar jag inte mina pjäxor…

Jag kramar om tjejerna i receptionen och tar sen en runda i ”Jerusalem”. Hon tar verkligen ut svängarna, Elisabeth Ohlson-Wallin, med sin utställning utanförskapet för homosexuella inom de tre världsreligionerna. Här finns utrymme för att tänka och för att försöka förstå. Citat ur bibeln och koranen backar upp de provocerande fotona, oj, oj. Ja om de heliga skrifterna bokstavstolkas förstår man ju att det blir fel ibland…  Skynda dig dit, utställningen är kvar över påsk!

Jerusalem i Skara

Jerusalem i Skara, Elisabeth Ohlson-Wallin tvingar en att tänka.

Ute vid Hornborga syns inte en trana. Ett och annat gåssträck drar dock förbi med vårens ljud. Om några veckor är här öronbedövande sorl, det finns inget mer medryckande vårljud. Jag längtar dit.

Avslutningsvis är jag barnsligt nöjd med att ha fått upptäcka panoramafunktionen i mobilkameran! Fantastiskt kul, tack Dose!

Skara domkyrka, ny nattbelysning

Nyupplyst katedral.

 

Publicerat i Lite av varje | Lämna en kommentar

Lunchfilosofi över stekt makrill

Från början var vi jägare. Kött, fisk och i övrigt vad naturen kunde ge i form av nötter och bär var det vi levde på. Sen kom någon på att man kunde odla. Istället för att driva omkring och leta efter bästa jaktmarker började vi sätta ned bopålar där markerna var

Lastbilshakens lastbilshak, Tre Älgar i Grästorp

Lastbilshakens lastbilshak, Tre Älgar i Grästorp

bördiga. Ja, vi fortsatte ju med jakt och fiske men naturtypen fick avgöra vad som dominerade på middagsbordet. I det moderna samhället årtusenden senare fick vi större medvetenhet om sammansättningen kopplat till våra behov och så uppfann vi kostcirkeln.

Så’nna kliv i tiden tar mina tankar när jag sitter här och filosoferar över min lunchrätt på lastbilshakens lastbilshak Tre älgar i Grästorp. Idag serveras det stekt makrill och stuvad spenat. Mums! Är det vuxenmat? Nu för tiden är det ju knappast några ungar som äter fisk! Säkert har jag fel, men inget barn i min närmaste omgivning är särskilt förtjust i vad som hav och sjö kan erbjuda, såvida det inte är fabriksfisk. Fabriksfisk är vad vi brukar kalla allt ströbrödsinbakat rektangulärt med något vitt i mitten.

Och all mat är ju fabricerad på något vis. Kanske har vi tappat kontakten med ursprunget. Allt inhandlas fördelat och paketerat och prydligt upplagt i kyl- eller frysdiskar. Hur många stabarn är det tror ni som reflekterar över att korven eller filén eller köttbullen kan härledas till en sida på en gris eller ett lår på en kalv?

Fd levande fisk, från havet.

Fd levande fisk, från havet.

Det finns en kedja av verkligheter mellan skogen, hagen och tallriken. Men den vill många inte kännas vid. Jaga och döda djur! Fy, det är ju synd om djuren. Jakt är inte längre en nödvändighet för gemene man som för våra kompisar på stenåldern, idag är det andra som gör jobbet åt oss.

Och kanske är det många som inte gillar fisk för att den ser verklig ut. Ofta ligger den ju där i sin helhet på tallriken, så när som på rump och huvud. Skinn och ben och fenor, allt är med, med lite stekyta. Spenaten är det i alla fall inte synd om. Den är lika god som alltid…

Jag ser att lastbilschaufförernas tallrikar börjar bli tomma och så även min. Dags att dra iväg till mötet. Tankarna flyttas från faten till älgarna. Tre älgar. Detta underliga namn på en vägkrog. Visst kan man ana hur det uppstått, men jag skulle vilja veta hela berättelsen, i detalj. Blev de påkörda? Var de stamgäster i trädgården? Blev de tama till och med kanske?  Eller hamnade de rentav på tallriken… Tre Älgar i Grästorp har inte till fullo utnyttjat sin möjlighet till storytelling. Tänk, överallt finns det potentialer. Just det, dags för mötet.

Talk to me!

Talk to me!

Publicerat i Lite av varje | 1 kommentar

Ekonomisk forskning visar: kulturen är värd mer än det vi betalar – Göteborgs universitet

Precis vad jag har sagt hela tiden!🙂

Ekonomisk forskning visar: kulturen är värd mer än det vi betalar – Göteborgs universitet.

Publicerat i Lite av varje | Lämna en kommentar

Bästa Uppdrag granskning

”En pikant detalj (tycker SN) är att när SVT:s reportrar letade efter den första upplagan av förstudien och tog kontakt med Anja Praesto, som också ingick i projektgruppen, lovade hon att skicka en arbetskopia. Men först mailade hon till kommundirektör Rogher Selmosson och berättade att Uppdrag granskning vill ha den första rapporten.
”Jag kan ju låtsas att jag inte hittar den…”, föreslår Anja Praesto.”

Vad som inte framkommer är det berodde på att jag ifrågasatte om det inte vore mera korrekt, rent formellt, om Götene kommun skulle förse granskarna med materialet. Därom rådde delade meningar, men jag sände icke förty det jag hade i burken till dem. Varför inte, det fanns ju inget att dölja!

Götene; keep up the good work!
Hur går det för Konsult Karlsson?

Publicerat i Lite av varje | 5 kommentarer

Jag har varit på Turistgalan!

Har varit i Stockholm, på Turistgalan. Årets happening för alla som vill lära sig mer, knyta kontakter, frottera sig med branschens höjdare och bli avis på alla som får priser. Årets tema var innovation och en uppskattad nyhet i upplägget var matchmaking, så jag träffade både Näringsdepartementet och Razormind.

Laddad från denna dag som är glamourös och seriös på samma gång delger jag lite funderingar och summeringar.

I Sverige ökade turismens totala omsättning under 2011 med 6,4% till

264 miljarder kr. 264. Miljarder. Fattar’u? Större än järnet. Större än bilarna.

Av dessa miljarder står de svenska fritidsresenärerna för 45%,
svenska affärsresenärer för 15% och
utländska resenärer för drygt 37%.

Nog med faktan.

Turistiskt sett är Sverige för litet för sig självt. 9,5 miljoner invånare är för knapert underlag för att skapa tillväxt. De utländska besöken får därför stor uppmärksamhet vid sådana här turistgalor och det är ju förståeligt. Detta räknas som export, dvs vi får in pengar i landet som utländska gäster spenderar hos oss.

Men det måste väl vara lika viktigt att få svensken att turista i i sitt eget hemland? Att få Andersson och Pettersson att upptäcka sin egen natur och kultur och därigenom öka chansen till att pengar stannar i Sverige? Nästan hälften av våra turister är just svenska, men vad jag vill peka på är att dessa inte för glömmas av i vår iver att attrahera incomingturister. Det känns nästan så på galorna.

Andreas Weise kom och sjöng för oss.

Genom att stimulera närmarknaden gynnas både lokal ekonomi och hållbarhetsambitionen. Jag vet en organisation som aviserar sin vilja att ta ett nationellt ansvar för att främja hemmaturismen. På samma sätt som Visit Sweden har uppdrag att utveckla Sverige som destination för utlandsmarknaden behövs kanske någon som värnar om Sverigeturisten i Sverige.

Många projekt handlar om att stötta småföretagarna. Bra! Men man får inte i sin iver att stötta dessa glömma att också ge dragarna det stöd de kan tänkas behöva. Utan dem slår vi undan fötterna på alla. Ett fåtal starka dragare sprider glans över hela destinationen och drar kunder till övriga aktörer. Det där med prästen och klockar’n är på riktigt.

Platsens attraktionskraft i samspel med näringslivet är den avgörande faktorn för framgång. Eller som en av föreläsarna sammanfattade; People, Planet, Profit– en slags modernisering av Kotlers gamla P:n i marknadsmixen.

Turistkollegerna Anna-Karin och Klara träffade jag!

Folket – vi, medborgarna, du och jag som lever och verkar på landsbygd eller i stad, som vare sig vi är sysselsatta inom besöksnäringen eller ej ändå ”drabbas” av och kan dra nytta av platsens utveckling till en attraktiv helhet. Om vi som bor här trivs och är glada kommer också våra gäster att göra det.

Hållbarhetstänket som får allt större betydelse – allt fler företag har upptäckt miljötänkets konkurrensfördelar, att värna om planeten. Att vara en palmoljefri anläggning eller låta någon procent av omsättningen gå till insamling har blivit en del av affärsidén.

Med gloria – Johan Rockström, skrev ”Vår tid på jorden”. Den måste jag läsa.

Och syftet med att stimulera turism är att tjäna pengar – skatteintäkter, sysselsättning etc. Till samhället. Till företagen. Till individerna.

Sen behövs Passion också. Och det är det som kulturen står för ju. Synen på kulturens roll inom besöksnäringen har inte förändrats – alla tycker den är betydelsefull! Nödvändig. Ja, en förutsättning för turismen öht. Det är platser, sevärdheter, attraktioner och evenemang som är reseanledningen. Att äta och bo är ett viktigt komplement till aktiviteten men utgör sällan en reseanledning i sig.

Men det här har jag hört i 15 år. Vad är nytt?

Man pratar om vikten av att kulturens- och turismens företrädare möts. Att det ska finnas mötesplatser, arenor för utbyte och utveckling. Och visst finns dessa möten idag! Turistrådet bjuder in till möten, skapar utbildningar, ordnar seminarier, tar fram program etc. Men ändå känns det som om kulturarvet och dess aktörer alltid spelar andrafiolen. Är det vårt eget fel? Det sades på galan att kultursektorn inte vill/kan tjäna pengar och att det kanske därför finns en tröghet i mötena mellan kulturen och turismen. Inom kultursektorn finns inte samma ekonomiska driv, därför har vi inte samma framträdande position i samarbetena.

För samma mål har vi väl? Nämligen att locka fler besökare.
Fler besökare. ”Dyrare” besökare, dvs som spenderar mer. Och besökare som stannar

Proffsmingel!

längre. En natt till är ett motto för många. Till det vill kulturen bidra!

Kreativa näringen är ett annat modebegrepp. Innovationer, nyheter, utveckling. För detta presenteras modeller och arbetsmetoder. Nya produkter som norrskensturer eller övernattning utmed bergsväggar är uppiggande och goda förebilder för nytänk.

Hur kan kulturarvet bli en del av den kreativa näringen?

Snart ska jag åka till Småland och se Kosta Boda Art Hotell – de fick Stora Turismpriset i år. Stort grattis!

Publicerat i Turism | Lämna en kommentar

Femtio nyanser av tveksamhet

I mitten av boken skrev jag på facebook att rodnar hon en gång till bränner jag upp den. Jag läste 50 nyanser av honom eller det betydligt fyndigare 50 shades of Grey på originalspråket och hade fått nog av alla nyanser av rött.

Vänner som läst rekommenderade mig att i så fall ta fram bensindunken redan nu och mycket riktigt, i återstoden av boken rodnar hon, huvudpersonen Anastasia, 27 gånger till, om jag räknat rätt. Jag fullföljde således inte mitt desperata löfte. Jag fortsatte att läsa för

Högröd av…

jag ville hitta nyckeln till denna romans formidabla framgång.

Men jag läste förgäves. Jag kan faktiskt inte begripa vad som är tjusningen i denna framställan om den fula ankungen som levt sitt 22-åriga oskuldsfulla liv helt omedveten om sin skönhet och impact på omgivningen. Och som blir förförd av och förälskad i den framgångsrike, snygge hjälten. Det är som Kulla-Gulla möter Arn. Men skillnaden är att denne Arn har en mörk sida på grund av sin miserabla uppväxt som mynnat ut i en faiblesse för offpiståkning i sexuella tassamarker.

Jag vet inte om det är en förståelse för BDSM-falangen som författarinnan försöker åstadkomma. De allra flesta kan ju känna igen den tveksamhet som den kvinnliga huvudkaraktären känner när hon blir inbjuden i Mr Greys lekrum, även kallat sammetsklädd tortyrkammare, men när författaren försöker beskriva omvandlingen från rädsla och tveksamhet till njutning och hänförelse lyckas hon inte. Beskrivningen känns inte alls övertygande utan bara krystad. Ansträngd.

Hela boken är som gjord för film och i flera scener får man ta del av ”Kulla-Gullas” introduktion i en osannolik värld med outsinlig lyx och flärd. Mr Grey är typ rikast i världen och att bli bjuden på turer i hans egen helikopter, obegränsade klädkonton i exklusiva butiker, datorer, bilar you name it är ju bara en bal på slottet men som den heliga Ana bara motsträvigt tar emot.

Mr Grey är en förförelsemaskin och det är möjligen här som boken kan fungera som en teorilektion för alla som behöver lite tips och trix. Dessutom är jag riktigt nyfiken på den musik som Mr Grey spelar boken, han är ju finsmakare på det mesta så dessa stycken ska jag kolla upp.

Jag trodde – och hoppades – att detta var en fristående bok, men det är tydligen bara del ett av tre. Mot slutet av boken matas det på med cliffhangers så man ska undra hur det går i nästa bok. Den heter 50 nyanser av mörker. Ha ha det tror jag säkert. Någon som har den att låna ut? Jag vill inte ge mer pengar till Erika Leonard James förlag. Men är det bara för att jag är avundsjuk?

Inte kan jag påstå att boken är helt ointressant, nej då. Men min behållning är faktiskt de funderingar som uppstår ur ett existentiellt, kommersiellt och samhällsekonomiskt perspektiv. Vilka mekanismer är det som styr framgång eller motgång? Vem blir rik, vem blir fattig och varför? Handlar allt om bananskal? Eller finns det nyanser jag inte förstår? Inte ser? Allt handlar kanske till syvende och sist bara om mig själv…

50 nyanser av honom är emellertid inget jag känner jag behöver pynta mitt bibliotek med.

Någon som vill ha den? Först till kvarn.

 

Publicerat i Lite av varje | Lämna en kommentar